en av mina manligare (faktiskt både till det yttre och inre) vänner är väldigt fäst vid Gilmore Girls. Det är jag också. 

När jag kan se tillbaka på tid av mitt liv och känna att det är lite Lorelai- Då har det vart toppen! 

Men tillbaka till min vän, jag undrar så om detta speglar hans witty-ness... Eller om det är så att han fallit offer för den vackra historien. De vackra töserna. 

Själv så är jag ju mest en sucker för det fantastiska manuset. Och för att slänga ut en fördom, eller en förhoppning om man så vill.. Är det så att de killar finns som känner som jag?

För en sån vill jag ha.