.. Alvarligt talat. jag har skit tråkigt. Jag tror, att jag aktivt har valt att inte läsa KKI2 just nu. Det gör lite ont i mej- för jag har längtat, och längtat. men för två veckor sedan så orkade jag inte mer. Ska jag nu behöva dras med det beslutet?
Idag har jag haft två samtal med Kristina på telefon, jag gjorde helt rätt som ringde och inte begav mej igen.. Det var så oerhört mer produktivt. Snart kommer min ladok se ut som den ska!
Och då kommer alla att bli glada. Jag. Mamma. CSN. Vasakronan. Och alla andra som bryr sig om MEJ! Och kanske Barbro?
I mitt huvud är det tisdag idag.. och att jag ska till jobbet imorgon. Jag går och oroar mej för hur det går med salarna på jobbet, jag går och oroar mej för att de inte ska ha pluggat ordentligt inför sina prov. Jag ororar mej för att jag inte frågat dem tillräckligt tydliga frågor.
Jag oroar mej för att sista sidan, där man kan få 21 av 50 poäng, kommer att bli obesvarad för att de är precis som jag är ibland.. Väldigt rädda för att göra fel. Bättre att inte svara alls!- skriker en röst i mitt huvud.
Och egentligen är det kanske elakt att försöka utmana dem till sånt som jag inte vet om jag hade vågat, men de måste bli bättre än mej!
Alltså de ska ju inte svara på sådant som de inte har pluggat på. Och har man pluggat är det piece of cake. Har man inte pluggat kan man trots allt motivera sig till ett topp-betyg. Men man måste våga tycka och tänka lite.. Det står i deras mål. Och det ska de kunna fixa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar