Jag vet inte vem eller vad det beror på. Vi brukade skämta om radioskugga. Det är mer som svarta hål. Mammas hus, Christers hus och Örseryd. Förra året fick jag luta mej långt ut över balkongräcket när jag skulle smsa - i veckan satt jag och bloggade på ett fik. Datorn vill inte heller som jag vill - men Cs funkar i allafall, det blir bara begränsande nu när jag transkriberar.
Igår satt vi nästan hela dagen vid TVn. De var ju så vackra att man grät. Och lyckliga.
Det som däremot fått mej på avigt hurmör är alla andra evinnerliga brudpar som tagit plats i SVTs soffa. Har de bjudit in någon utan gemål de senaste veckorna? Det har då kraftigt bekräftat det jag redan visste - alla är gifta eller gifter sig.
Är det så här för alla i min ålder? Att paren - som givetvis de flesta gör en lycklig och hoppfull - bara hopar sig och knyter äktenskapdband till höger och vänster? Jag får bilder om hur Bridget har det på middagar och blir allt lite förskräckt. Är det så det kommer gå? När jag börjar skämta om att min hud är täckt med fjäll så önskar jag att någon ger mej ett glas rött. Var jag än är. Nästan.
Usch. Nu kommer jag säkert dra det skämtet snart.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar