Efter ännu en syndigt lång och varm dusch kan jag medela att jag åter är upptinad. Det tar på krafterna - för att inte säga humöret - att stå ute i skor utan strumpor och vänta tre kvart i 18 minus. Så är det bara. Sen får det vara hur mycket mitt eller Köpenhamns-sidans fel det vill. Jag går sönder.
Nu ska jag borsta med pepsodent och i morgon sover jag hemma i min egen säng igen. Oh vad jag längtar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar