Oh vad jag nu kommer att slå mej för bröstet. Känsliga läsare varnas.
Det finns en del personer i min klass som ger mej den där förtvivlade känslan: ska jag tacka Gud att du är här? Eller ska jag gråta? För några veckor sedan var vi inne på det här med demokrati i skolan. "Det funkar inte till sist om alla barnen ska bestämma allt- det blir ju kaos" Ja det klart att det blir!! Men är det verkligen det som är demokrati? Vad handlar detta vackra begrepp om egentligen? Samma lektion fick vi se stegen av Roger Hart som ska finnas (enligt mina referensanteckningar) på http:\\freechild.org - högst upp på den står det inte att barnen ska styra världen utan att vuxna och barn tillsammans ska göra saker med respekt för varandra.
Demokrati tycker jag handlar om respekt - det handlar om att möjliggöra för alla individer att uttrycka sin mening. Att visa på ett lika värde och omsorg om varandra. Det betyder inte att ska bestämma över allting. Tyvärr verkar detta inte gått hem. Idag hade vi en annan ganska bedrövande diskussion - kritiskttänkande, Vad är det?
Det sitter i min klass flera färdiga pedagoger som vidarutbildar sig tillsammans med blivande och argumenterar för att "det blir jobbigare för barnen om de har ett kritiskt tänkande" och att det är fel att skriva det i läroplanen.
Igår var jag på paneldiskussion om näringslivets kontakter med läroverken (typ, sammanfattat) och hasplade ur mej att det var väldigt viktigt på arbetsmaknaden att det var roligt! För hur många pedagoger har man tillexempel inte mött som tycks förvånade över att de jobbar med människor? Jag möttes väl av fyra små-skeptiska ögon just då.. Men jag måste fortsätta att hävda detta! Om inte du vill jobba med människor - om du inte tror att det är viktigt med kunskap - om inte nyfikna barn som vill veta
mera gör dej lycklig ... Sök dej inte till arbeten där du är en av de viktigaste personerna i deras liv! Jag blir så arg!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar