Jag funderade på den där naiva sidan av mej som inte räknar växeln jag får i affären eller som förutsätter att allt inte kommer att gå åt helvete för att jag tappat busskortet på bussen. Den där reklamen för 118 100 gnager mej i sidan lite - den är ju jättelöjlig om man tittar på killen som ska skjuta itu ett äpple på kompisens huvud. Det är livsfarligt med frun som övertalar sin man att klippa sladden och det är fullkomligt normalt och nästan sorgligt med paret i djungeln som inte tror att de ser kannibaler. För hur troligt är det?
Man blir verkligen skit-trött hela tiden om man aldrig kan få vara lite osäker. Bli hundra, ja jo. Men man måste väl välja sina strider? Sen kan det faktiskt gå åt skogen. Och sen kan det bli bra igen. Det mesta löser sig ju faktiskt ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar