Jag har ett litet problem som jag ringde och pratade med Tutts om. och hon pratade även med mej om ett problem. Som fick mej att bli lite glad över att jag inte har någon karl för tillfället.
Hon ska bege sig till Egypten imorgon, och på lördag kommer hon fylla 20 år! Min lilla baby. Tänk att hon är så stor. Och så klok. och har balkong.
Ah det är läskigt.
Mitt problem går i stora drag ut på att jag har en tio-åring som vet att han är påfrestande. Och barnslig. Detta är hans ord, eller möjligen någon annan vuxens.. ;) Om jag skulle bli arg och säga till honom att han är barnslig, då skulle han lyssna. Det har han berättat.
Jag kan inte det. Jag kan inte använda ordet barnslig som ett skällsord! Särskilt inte på ett barn! Jag köper att ordet har fått en negativ klang.. Och att man ofta använder det just när man vill att någon ska koncentrera sig bättre, fokusera på sitt arbete, vara tyst, eller andra mognare saker.
Men jag vill inte använda det faktum att han är ett barn emot honom! Det tänker jag inte göra. Jag pratar så ofta om hur viktigt det är att vara som ett barn! Att känna som ett barn, att våga prova saker som ett barn! Sen om det är att råka riva ner en hylla, sy i suddgummin, eller bli så ivrig att man ett ögonblick glömmer att räcka upp handen.. Jag tycker att det är fint.
Förra helgen så var det första advent.. Jag var på mässa på Stjärnholm och Janne var helpepp. Det hade han varit hela helgen kändes det som, det var underbart! Han började sin predikan med att "Alla pratar alltid om åsnan idag.. Men detta handlar inte om en åsna!".. Och så grävde han sig djupare och djupare in i evangeliet. Vi flyttade oss söndagar bak.. Söndagar fram. Och en viktig fråga var, vad gjorde Jesus i Jerusalem? Vad var det första han gjorde?
Han rensade templet. Toppen, tänkte jag.. Jag som precis mässat om hur Gud inte har ett hus utan bor inom oss -och i allt utanför. Men man kan se det som ett riktigt statement! Han var ganska bra på dem..
Han rensade, han tog in de sjuka och han botade dem.. Och barnen ropar Hosianna.
Det var ett statement för att han tog in dem i templet som aldrig tidigare fick lov att vara där.. De blinda och sjuka.
Och barnen!
Ett statment. Precis som några dagar tidigare då han kungjort att man måste vara som ett barn för att komma till himmelen.
Jag tänker citera den här predikan tills jag dör.
Och jag tänker aldrig skälla på någon för att de är ett barn!
Inte förr, inte nu och jag hoppas aldrig någonsin!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar