Det var ett par av brudarna som beskrev att de började lipa desto mer efter tjugotreårsdagen. Jag har väl aldrig varit speciellt torr i ögonvrån .. men idag måste det iallafall vara 23årspåverkan. Jag cyklade till jobbet - höll jag på och säg - känns så nu när jag sticker hemifrån till ungefär samma ställe vareviga dag... Men cyklade ner till ett fik på universitetet och var helt snyftig när jag kom fram. Och ja, nu minns jag inte ens vad det var jag reagerade på.. Men cyklade förbi fåren och fältet där vårruset gick. Tror Popdakar ska var där i helgen. ... Ja, nej. Jag vet verkligen inte.
Sen så slog jag mej ner med kaffet. Fick ett mms med en bild från ett pysslande kansli på tåget. Blev helt rörd och tårades upp.
Och sen nu så läste jag först att Lilian har alzheimers. Det var inte det värsta - nej sen såg jag en bild på Viktoria där hon torkade tårarna och mottog ett stort fotografi på en ung Prinsessan Lilian. Och då rullade det åter flera tårar längs kinderna. Vilken fantastik present.
Hur ska jag få ner en och en halv sida om normalitet om jag fortsätter så här?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar