I can't imagine a time when I won't care

Jisses vad jag gråter mycket nu för tiden. Det är som vanligt när jag ser på såpor och det är slitningar mellan föräldrar och barn - men det är också när jag får en gratis kiwi till efterrätt på lunchen, när jag läser i andras bloggar om fina saker, när jag ska försöka svara på vad jag har gjort under dagen och tankarna inte kommer i naturlig kronologisk ordning...


Just nu sitter jag på Sveavägen 60 och borde skriva om etnografisk metod på en fiktiv fråga om barn och ungdomsforskning. Men jag har inte kommit någon vart och jag har ont i huvudet. fruktansvärt ont. Försöker tänka på något annat och egentligen är kanske maskulinitet precis vad jag behöver fokusera på men istället så fastnar jag ett evigt hattande på olika av mina mejladresser.

Men det är roligt. Nu vet jag vad sossarna tycker. Funderar på om man borde mejla KD också. De kanske inte alls tycker som Björklund. Och finns Broderskaps motsvarighet inom Moderaterna? Varför inte?

Reinfeldt har tydligen sagt så här:

”Att skapa politiska system som bygger på att människor alltid skulle vara svaga och underordnade och oförmögna att fatta egna beslut, det blir ett förmyndarsamhälle som jag värjer mig emot.”

Och det uppfattas av en del som ett argument emot att "ens kunna vara kristen moderat". Jag hänger inte alls med i argumentationen. Men jag antar att det är livsfarligt att uttala sig utan en kontext.
Själv blir jag mest fruktansvärt trött på att det inte verkar som om kristna ska kunna inneha någon form av agens.