Historia och religionskunskap är två kulturbärande ämnen. De ger eleverna en allmänbildning och de ger oss en kulturell ram och kulturell identitet. Ämnena hjälper oss att förstå varför vårt land och vår värld i dag ser ut som den gör. [...]
I kursplanen för ämnet religionskunskap föreslår Skolverket att alla världsreligioner ska jämställas i undervisningen. Fram till nu har ordningen gällt att eleverna ska läsa om alla stora religioner, men kristendomen har haft en särställning så att mer tid och fördjupningsstudier har ägnats kristendom än övriga religioner. [...]
Kristendomen har varit totalt dominerande i vårt land de senaste tusen åren. Hela vår kultur och vårt samhälle har vuxit fram i symbios med den kristna religionen. Det är självklart att kristendomen ska ha en särställning, enligt min mening.
Naturligtvis har de senaste veckornas tumult gjort mej nyfiken.. Vad är det som är på gång? och varför tycks det vara en så stor strid? Björklund skriver egentligen inga nyheter - men jag tycker det är fint att han är medveten om historia och religions betydelse. Han avslutar sedan lite checkt sitt brev med att skriva att förändringarna inte kommer gå igenom så länge han är utbildningsminister. Åter igen blir jag nyfiken. Och hur lång tid ska det ta innan alla gymnasister ska läsa historia?
Jag drar mej till minnes min egen skoltid. Vilken särställning hade kristendomen då? Jag som brukar hävda att det är den jag fått lära mej minst om i skolan.
Fast det klart - kristendomens historia och vår historia är precis som Björklund trycker på gemensam. Så då har jag kanske fått lära mej mer än jag först trodde.
Den enda baksidan med att läsa industri på gymnasiet var att jag nu inte kan läsa konst. Jag som hade extra kreativa och estetiska lektioner får inte lära mej mer om det på universitetet förrän jag lärt mej mer om slaget vid L ützen.
Samhället tror jag att jag börjar få grepp om. Mycket tack vare den väsentliga historien -
i det ligger bland annat att jag fått lära mej om vem som bestämde.
vad sambanden mellan Platon, Émile och vårdbiträdes löner går att finna .. och ja, grattis världen.
Dagen kommer väl när vi inte längre använder vårdbiträden bara som slagpåsar i debatten - den dagen då det inte längre anses farligt att ligga närmre naturen och den dagen då man inte behöver märka en person med antingen "förnuft" eller "känsla"..
Just nu funderar jag mest på om det är vanligt idag att man har religion, samhälle, historia som olika ämnen? Går det mer på det hållet? eller går det ihop igen?
Jag har nog lärt mej minst lika mycket genom litteraturhistoria -delarna i svenska som något annat.
Skolverket menar säkert något bra - det tror jag, de är ju proffs.
Fast när man ska förstå något är det ju lite som att spela memory - man hittar olika brickor olika fort och de ska passa ihop. Vissa brickor har bilder av frukt andra av bilar.. Och det står ju visserligen på asken vad sambandet är (så är det minsann inte i livet), men efter en stund kanske man själv kommer på det.
Jag gillar tanken på att inte sätta någon religion i särställning i skolan. Men frågan är om det går?
När det finns så många brickor som vi måste vända på som berättar om kristendom och kristendomens historia för att kamma hem spelet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar