it´s a little bit funny

Jag har varit helt förbluffad de senaste veckorna. Istället för att grotta ner mig i de vanliga såporna som jag beskrev min kärlek för igår (en del har ju funnits där, men inte alla - jag sparar) så har jag njutit framför MasterChef Australia. Mat. Det är så vackert! Och programledarna har en så djup kärlek till sina råvaror att man nästan kan ta på deras lycka. Damn (!) that is hot.
Idag blev Greg, Matt och George lite hetare, det lyser om dem lite mer. Jag upptäckte det helt magiska programmet Junior MasterChef. Det är de mest talangfyllda små genier jag har sett på tv! Helt briljanta! Varför har vi inte sådana tvprogram? Det är vackert, respektfyllt och helt vansinnigt galet när det kommer till vilka tekniska skills de här kidsen har! Det är annat än utröstningstv eller mest galet pinsam tv.

Det kan vara så att Matt Preston och Greg petar lite på min kändiscrush topplista. Men om det är så, så är det bara för att Alec Baldwin har något som de inte har - ett manus av Tina Fey.

Men jag säger då det. Det är giganter i toppen.

Raindrops on roses

Egentligen så vet jag ju varför det nu är så sällan jag tittar på film. Det är ju nog nästan avgörande för att relationen jag får med seriekaraktärer är så tusenfallt djupare. Tittade på näst sista avsnittet av Masterchef Australien, och ett fritt plockat från första säsongen av 30 Rock. Blev liksom varm i hela kroppen. Härom dagen så såg jag Derek och Christina dela en flaska vin och diskutera golv.. Det är kanske konstigt, men de växer in i ens liv lite grann. Som Sami - jag har levt med att hon varit på tv fem av sju dagar i veckan i typ 12 år. Det är mer än halva mitt liv. Det klart att man får relation. Om än något ensidig.

have a drink on me

Som ytterligare ett bevis på min prettopersona så vill jag bara lägga in i debatten att jag blir bekymrad när jag ser profilbilder på fejjan av 93:or som dricker alkohol ute på krogen eller restaurang. Jag menar inte mig tro att 93:or inte dricker alkohol, inte heller att de skulle dölja det från världen (LÄS: facebook) ... Men på uteställen? Seriöst? Det är ju fullständigt olagligt och därmed respektlöst mot oss allihop. Det lär ju även ge en viss bartender kicken, med rätta.

Ah, precis så här pretto har jag blivit. Damn, vad vuxen jag är.

the devil never sleeps

Alltså ni får ursäkta att jag är så pang på igen. Men det här ju vansinne:

Slå ihjäl en pensionär på en parkeringsplats = 2 års fängelse och minimalt skadestånd.Brutalt gruppvåldta och misshandla två tjejer = 1,5 års ungdomsvård och ett minimalt skadestånd.Driva en sökmotor = 1 års fängelse och 46 miljoner i skadestånd.Kopiera detta om ni tycker domen mot The Pirate Bay är idiotisk

Och nej, då menar jag inte i första hand innehållet - jag kommer till det - men ni som kopierar den här texten.. Läser ni vad det står? Innebörden. Kopiera om ni tycker att domen mot The Pirate Bay är idiotisk... Ah jo, det kan man ju tycka. På grund av flera olika saker.. Men inte på grund av det som står i det här stycket. Att Landskronamordet blir två år i fängelse - det är djupt djupt beklagligt, kanske skandal.. Att brutalt våldta, inte bara en utan två (!) tjejer och få 1,5 års ungdomsvård det är skandal. Båda dessa fall är vidriga och hade förövaren varit äldre i det senare målet hade det varit helt vansinnigt förkastligt och obegripligt, det är det nästan nu med.. men att man vill ge dem 10-15 år i fängelse betyder inte att det är idiotiskt att ge The Pirate Bay 1 år.
Att de våldsbrotten inte ger höga skadestånd betyder inte att 46 miljoner är fel skadestånd för en organisation som handlar om att hindra andra från att tjäna pengar.. Det hänger ju så klart ihop.

Man kan tycka att allt det här är idiotiskt - men jag tycker att det framförallt är idiotiskt att bunkra ihop dem så här och lägga denna fula retoriken på något om man verkligen menar alvar. Det ser billigt ut.
Tycker du att det är fel dom i något av dessa fallen så säg det då och argumentera för det sakligt - detta är billigt och på bekostnad av dem som förlorat någon i Landskrona eller blivit misshandlade och våldtagna. Inte okej.

have become comfortably numb

Det var en karl av de som finns i den anställda styrkan som sa en gång: Man lär sig folks cykler. Jag började fundera på min när jag insåg att det mesta känns som mellanmjölk, utan tripplechokladcookie. Och så insåg jag att det nog inte är en tillfällighet att jag ätit kött, grönkål, apelsiner och socker i veckan. Eller att jag köpte en flaska blutsaft. Det börjar märkas att min nya läkare strukit mina TrioBe. Det är väl bara att ta och svälja två med mitt te och gå vidare. Löjligt vore väl annat?

(no) hearts on fire

Jag går lite som i dvala. I går satt jag i en underlig källare, på en märklig scen, under ett hus där jag gärna skulle bo. Gustav frågade hur det går med min uppsats och jag vet inte. Jag vet inte. Samtigt som vi faschinerades av hur hans loopade röst styrde ljuset på väggen så försökte jag förklara att min uppsats finns där, men den är inte skriven än. Och att jag var lite bekymrad över det - om än inte nedslagen eller trött på den. Och inte riktigt den där hemmavana bekväma ångesten heller - den där undergrävande känslan av att allt måste bli perfekt - för den kanske jag vuxit ifrån. (Ta i trä)
Jag får bara inget gjort. För en vecka sedan så kunde jag åtminstånde se att jag gjorde andra saker - men kan jag säga att det är sant denna veckan? Jag känner mest att jag gått i startgroparna och väntat. Fixat några smågrejer, städat lite - köpt julblomma. Haft en förkylning och små slängar av feber - men det är ju inget ovanligt. Äsch jag vet inte. I måndes när vi hade testventilering så kände jag ingenting.

Just dance and Tell no one

Jag brukar vara den där tjejen som är fullständigt clueless när det kommer till flirts. Eller fullständigt ointresserad. Men oftast bygger det ointresset på att jag inte fattar bättre - faktiskt.

Idag var det dock uppenbart. Kocken där jag och Sofi käkade var nog egentligen mer sugen på henne .. Fast han hade liksom gett upp och vände istället sin uppmärksamhet på mig. Han var inte speciellt bra på svenska så det gick ganska knackligt men å andra sida så klappade han mig i och på ryggen ett fler tal gånger. Bjöd på kaffe. Sa att jag såg ut som en nittonåring och att han gärna tränade med mig.

Ja. Det hela var lite klumpigt och om än lite charmigt fullständigt ointressant. Kanske för att det var så uppenbart, men det är ju tragiskt om tydligheten gör det oattraktivt.. Och otydligheten orelevant.

I know I should have tought twice

Har kvittrat lite under aftonen om var gränsen går för kulturella uttryck. Allt började med att jag läste att Storbritannien har ett undantag för motorcyklisters hjälmtvång. Turbanen, som inte ger någon säkerhetsaspekt alls, kan ersätta hjälmen som räddar livet på massor av personer. Man kanske kan hävda religionsfrihet, men kan man hävda kulturella uttryck? Skulle då inte punkaren med sin tuppkam också få undantag? De går ju inte att kombinera.
Kulturarv - vad spelar det för roll i den här diskussionen? Handlar det om mångfald? Handlar det rent av om diskriminering? Om bevarande? Konserverande? Eller handlar det "bara" om att få leva det liv man själv har valt?
Om det handlar om att kunna bestämma själv huruvida man ska leva ut sin övertygelse om att turban är rätt, mer rätt än hjälm, så blir det svårt att ha ett bra argument för andra som vill välja bort hjälmen.

Jämförelseargumentet jag fick var om blodtransfusion för jehovas - och jag tänkte först Fel, Fel, Fel. Sen tänkte jag: Varför tänker jag att det är fel?
Svaret blir ju att jag ser Jehovas som en sekt där det finns allt för många element som stör uppfattningarna om omvärlden. Tolkningsutrymmet saknas när någon annan konstant berättar för dig att du bara kan tänka på ett visst sätt. Var ska då gränsen dras? När ska man lita på att personen ifråga har tänkt ut sina beslut själv? Och när ska man bry sig om att kontrollera det? Vem ska kontrollera?

Jag är ett sånt barn av min tid. Inga krig här inte och en stark statskyrka där jag fått blomstra. Vad hade jag ställt för frågor om jag vuxit upp i Syd Korea?

lookin for the answer

Det där med bibeltolkning är ju spännande - lika så är historia. Läste idag att en vän, Nils, börjat med julevangeliet i konfirmandundervisningen och framfört dramatisering. Det fick mig att fundera. Hur gick det egentligen till med skattskrivningen? Var det typ som att deklarera? Handlade det om att folkbokföra eller att redovisa inkomst och tillgångar?
Jag inser att jag har tolkat det som en folkbokförings process men börjar ju då genast fundera över hur dessa skatterna reglerades - och hur de fördelades. Vem gjorde transaktionerna? Samtidigt så inser jag att jag i det antagandet förutsätter att skatter används precis så - lite som Robin Hood eller folkhemmet om ni så vill.

Men hur var det egentligen? Vad var det skatt på? och vad användes skatterna till?

you'r yes then you'r no

Det finns inget bra sätt att säga detta förutom precis så sak-enligt så som det var:
jag spanade runt läget på Twitter. Dags att öka followsen så att säga. Kikade på några stift och några konfirmandarbeten .. Snubblade in på ÖKA Öppen kyrka och tryckte på Följ. Då föreslog Twitter att någon som liknade ÖKA var Frimodig kyrka - fine, tänkte jag och tryckte Följ. Då föreslog Twitter någon som liknade Frimodig kyrka och in trillade Ulf Ekman. Jag tryckte inte på Följ.

you'r in and you'r out

Min lilla syster C har ett hål i sin mage. Hon har nämligen opererats hela natten för akut blindtarmsbortknippsning. Och nu ska det tosiga lilla barnet på filmkväll. Det kanske är ett av de enda argument - eller fall kanske rättare sagt? Där det är viktigt att inte barn ska ha så mycket bestämmande över beslut som rör dem. Ett starkt känsloargument.
I övrigt tycker jag att dagen handlat till stor del om det motsatta - reel påverkan, starka barn och ungdomsorganisationer. Jag har varit på LSUs representationskap. Google vill ändra det till representationskamp. Roligt.
När jag nu kommer hem, efter att tillbringat promenaden hem på telefon med Charlotta och mormor, så funderar jag lite på vad man kan göra när ens fötter doftar som Svarta Sara ... Jag öppnar också lite post som fått ligga till sig ett par dagar. ICA har tillexempel bestämt sig för att ge mig rabatt på "mina varor". Det är alltid lika spännande tycker jag att se vad som är mina varor. Just nu är det tydligen:

Digestive
Keso
ICAs Frukt och mandel
Tandborstar
Ekologisk pressad lime
Gogreen Sojadryck
Ekologisk juice
Fryst spenat

Så. Vad säger detta om mig som person?

very very extraordinary

Jag borde inte avslöja det men om än oroligt - så sov jag till 10.40-isch .. Sen fick jag för mig att jag skulle laga pannkaka igen. Kär i mitt nya järn. Gjorde karamell med mycket mycket lime som jag hällde över. Underbart gott. Lite senare så gick jag in till city och träffade Moa. Vi slog oss ner med en tårtbit, prinsess, och varsitt bestik.. Moa tar befäl och tycker att vi ska dela den på mitten varpå våra bordsgrannar börjar fnittra och säger med stark stämma: viktigt det där.. Det är därför det är krig på jorden.
Moa hugger ifrån och svarar med: Nej, det är för att folk inte delar som det blir krig.

Det som gör historien för mig är de här fnittrande och fördömmande kvinnorna i 50årsåldern. Jag blir så nyfiken. Vilka är dem? Vad är det som gör att de öppnar munnen? Det är ju inte kotym direkt.
Sen får jag ju säg att dagens twitterkonversationer har höjt stämningen. Både frisyrforskning och märkliga kroppsliga kopplingar. Finns inte ord nog.

Lyssnade på P1 på promenaden. Människor och Tro samtalade om kristna Irakier och jag tror att jag börjar få en bättre bild av problematiken. Nämnvärt är också Mitt i musiken-nyheten att Israel nu äntligen fått sitt första Wagner-sällskap! Tydligen har han varit bojkottad sen staten bildades .. Så det är ju stort! Grattis liksom.

And the night has come

Jag kan bli så tjurig av att det brinner bakom ögonlocken, det tunga i bröstet .. Och trycket över bihålorna. Tjurig på den fula apelsinen som inte har vettiga klyftor. Kan hända du sett mig äta en apelsin? Ja. Jag är ganska petig av mig.

En annan figur är den där mannen som var på reklam när jag var liten. Ungefär samma tidsanda som Tre kronor och Fångarna på fortet. "Och ni kvinnor snackar om att föda barn ! Men ni har ingen aning om hur det är för en riktig man som är förkyld.." Surprise! Det vet jag visst - och helt ätligt är jag ju inte ens i närheten av det. Jag är bara tjurig.

Det gör ingenting att vintern varit hård

Det fortsätter att rasa in medlemmar på Rädda Volontäråret och i organisationen. Ute är det vitt vart man än ser. Isen har faktiskt legat hela dagen på trottoarer idag medan jag varit på Demokratikonferens hos Ungdomsstyrelsen. Det är väl i samma andetag man inte ska nämna att det känns som om någon satt ett tungt hänglås mellan mina skulderblad och att det är svårt att svälja.. Kanske inte heller att jag de senaste timmarna ätit en sallad, en potatisgratäng, choklad, en ask vindruvor och snart en apelsin. Jag får den där krängarpersonligheten när jag är eller håller på att bli sjuk. Hade det inte varit så omständigt utan vattenkokare hade jag nog hällt i mig åtskilliga koppar te också.

Det var verkligen helt vitt i morse. Himmelen var vit som nysnö. Kallt, krispigt och vackert.. Nu ska jag äta den där apelsinen och se Masterchef.

Marken under mina skor

Jag skrev det i Svenska Kyrkans Unga bloggen och jag skriver det igen: fantastiska medlemmar vi har! Jag hade tänkt att det skulle gå vägen för Rädda Volontäråret.. Att den skulle plockas upp i debatten. Jag visste att jag tyckte att Volontäråret var värt att räddas men alla de här Hejar ropen.. Alla som blir lika arga eller ledsna som vi varit nu ett tag.. Det ger luft under vingarna!
Stora årsmötet bestämde att vi skulle fortsätta att satsa och utveckla Volontäråret. Och med all kraft och allt förstånd så gör vi det. Och just Nu är det 430 personer som vill lika mycket, minst! Härligt!

To leave

I kväll så kokade jag lite gnocci på kansliet, värmde någon linsgryta ur frysen och skapade sen ett spondelnätsmönster med lite ekologisk ketchup som jag fann i kylen. Den som spanat in mitt kylskåp vet att ketchup inte finns där. Jag hade en flaska som Joar åt av när han bodde på facket under, annars hade den aldrig tagit slut. Så vad är det som
Händer med mig nu? Ketchup två gånger på tre veckor. Är det mörkret? Är det för att jag slutat med TrioBe? Järnbrist?
Anta att det är samma sak som just nu knyter ihop ryggmusklerna vid skulderbladen och suget i mina redan smått fuktiga fötter att gå hem från stationen. Om nu bara inte jag haft den otympliga väskan. Ergonomisk är den inte.
Det ska bli skönt att komma hem. Att slippa dela något halkigt täcke. Att slippa väckarklockan en morgon. Att hålla söndag även om det råkar vara tisdag. Det tjöt något vansinnigt i Iddes ventilationssystem i natt. Tänk att tösen har ett rum på 7kvm-typ. Mitt hem är ju mer än dubbelt så stort. Unikt.

Jaja. Nu är jag snart hemma. Och för 13 timmar sedan var jag på perrongen. Effektiv i varje fall.

the way you look at me

Jag har precis skickat iväg ett svar på frågan: Vilka är de största problemen som ni tror att icke troende ungdomar har? Det var den sista frågan i ett längre mejl från en tjej på gymnasiet som håller på med ett arbete i Etik och Omvårdnad. Efter ett par minuter så reagerar hon på mitt mejl och skriver ett glatt och hjärtligt svar. Efter mitt svar och hennes arbete runt om med andra informationskanaler så har hon landat i en helt annan syn på vad det är att vara Ung och Kristen. Det är svårt och tungt när någon förväntar sig ett helt annat svar tycker jag. Inte:

Det är nog samma problem: Lågt studiebidrag, stress i skolan. Klimathotet, främlingsfientligheten ... och oavsett om man är troende eller inte så tror jag att det är för svårt att hitta de här mötesplatserna där man kan bara vara och få andas en stund mitt i vardagen.

Utan mer fördömmande profetsia. Fördomar är verkligen gift.
Jag är väldigt glad att jag svarade på det där mejlet.

ta det lugnt, lille vän

Who'd ever think it
Such a squalid little ending
Watching him descending
Just as far as he can go
I'm learning things I
didn't want to know
Who'd ever guess it
This would be the situation
One more complication
Should be neither here nor there
I wish I had it in me not to care!

Avskyvärda tvättstuga!

it´s really not okay

Det här med skämt som inte är roliga? Är det inte lite som det ensamma trädet som faller i skogen? Min tvättstuga. Jag är väldigt nära att använda ordet hat på den. Fast sen tror jag ju inte att det är möjligt att hata ett objekt, egentligen. Eller är det det? Jag börjar bli osäker.
Den är helt värdelös. Det är inte bara mitt studielån som möjliggör min ständigt växande garderob - oh nej. Det finns en djupare grund här. En grund som helt seriöst kan få mej att tvivla på solidariteten i världen. Som kan få mej att känna en befrielse i att vara man över migsjälv. Ingen annan att tvätta med eller åt. för hur i hela fridens namn hade det fungerat? jag tvättar isch varannan månad. Galet säger de flesta, helt otänkbart ... greppbart? nej. Det är lite vansinne. Tänk så många strumpbyxor! Men det går ju inte.
Jag mår så dåligt över den här tvättstugan.

Tiden gjort en lucka

Idag har jag börjat fundera på julklappar till folk. Jag tror att det beror på kylan och att jag tittar på serier där de just nu sänder julavsnitt. Och så inser jag plötsligt att det är ju inte ens tidigt ute! Snacka om katastrof. Jag är inte duktig som tänker på julklappar. Jag är sent ute med typ allt annat som ska vara biff innan jul. Vad är det som står på? Det är en hel vecka in i november!
Dessutom så har jag snart kommit ifatt Våra Bästa År. För fyra år sedan minns jag att det var en evighet (!) kvar ... Men det är nu det händer. Obehagligt!

I'm not the man they think I'm at home

Har lagat managrynsgröt på soyamjölk. Det känns uppbyggande på något vis. Järnrikt - right? Ligger även och tittar på Modernfamily där Claire (?) just fått den finaste årsdags presenten. Känner mej lite lovesick. Så med risk att låta cheesy: det var en sån där grej man stoppar in diabilder i och sen kan blippa fram flera olika. Foton från när de var unga förutom ett foto som var på ett armband - vilket han sen plockade upp ur fickan.
Det oväntade är att han är en så körd karaktär. Och detta var en finfin present.

älskade älskade du

Jag klev upp med en bultande tinning och tänkte att: Det där går nog över om jag använder mina muskler. Därefter gick jag på bodypump. Det gick inte riktigt över - om man säger så. Det gör fortfarande ont. Däremot så har jag lyckats ha en angenäm dag bultandet till trots. Nyss hemkommen efter middag hos pappan. Sesamkyckling med jordgubbar och vit sötpotatis. En chokladsufflé som var på 98%ig choklad, råsocker och dinkelmjöl. Det gick helt okej skulle jag säg. "Råkade" titta lite på masterchef i går och de gjorde ostsufflé vilket taggade mej att testa. Den reste sig men sjönk sen något. Gott. Gick sedan hem genom stan vilket har dämpat min huvudvärk något. Och så fick jag prata med Malin. Det var nästan det bästa.

Loca Loca loca

Det händer att folk jämför olika städer. Stockholm kan då vara gigantiskt (om man jämför med Ballingslöv tillexempel) och det är fjuttut jämfört med Boston, Madrid eller Sidney. Det är inte så stort. Jag går ju trots allt hem ibland från andra sidan stan (innerstan visserligen).
Ofta så tycker jag att man hör antingen åsikter som ljuder ungefär så här: I Stockholm så är alla utseendefixerade. Man får komplex bara man sticker ut hackan. // Eller så låter det så här: Det är så stort att man inte behöver bry sig alls om hur man ser ut. Det är ju inte som om någon tittar och minns det i allafall.
Idag har jag definitivt kört på det senare argumentet. Trots att jag nog träffat de som jag oftast träffar - personalen på mitt Ica. Tre gånger bara idag. Och jag känner mej inte ful. Så långt skulle jag inte gå. Däremot så började dagen med några timmars försenad frukost och sen har jag slukats av transkriberingar om nationalistiska kostymer. Skitspännande! Men tidskrävande! Så när mörkret sedan länge lagt sig och jag hade trycket sänd.. Ja, då pallade jag liksom inte mer.
Nu somnar jag om. Något trött. Något irriterad. Något ofräch. Men det är ju lugnt - vi känner ju inte varandra. Och vill inte göra det heller.

tell you in my sweetest voice

Det finns en rad olika ilandsproblem - om man nu fortfarande får kalla det för det? Det är ju nord- och syduppdelning nuförtiden - men ett som är ganska allvarligt och speglar ganska omfattande strukturer i vårt samhälle torde vara:

När jag säger att jag begått en stor synd i duschen så tänker folk på snusk och inte det faktum att upphettat men fullt drickbart vatten bara silat ut med silverschampot ut i östersjön.

För seriöst. Den meningen lyckas samla upp flera av de riktiga problemen och blir fortfarande bara ett litet obekvämt leende då folk genast fortsätter tänka på nakenheten som mycket troligt varit närvarande i duschen. Det är lite ett dåligt skämt som inte riktigt går hem men faktum kvarstår. Vattnet rinner bara iväg och jag undrar hur stor procentandel av flickor mellan 25 och 12 som inte använt silverschampo? Det är en smått läskig produkt som säkert är livsfarlig rent kemiskt (Den gör ju håret grått! eller vitt!) men det är också en produkt som finns till för att svara till de förväntningarna som finns på kvinnligheten. Vilket också hela synden tangerar i sammanhanget. Obehagligt va?

wishin' and hopin'

Alltså. Det står så här i en ingress i Dagen:

Forum för levande historia har kartlagt gymnasieungdomars inställning till minoriteter. Hälften är varken för eller emot muslimer, judar eller invandrare.
Men var fjärde hyste negativa föreställningar om romer.

Hälften är varken för eller emot - Var är då den andra hälften? Jag börjar fundera på hur de här frågorna är ställda:

Hej, Om någon är invandrare är du då a) postitiv eller b) negativ c) varken positiv eller negativ till den personen?
Hej, Om någon är tjej är du då a) postitiv eller b) negativ c) varken positiv eller negativ till den personen?
Hej, Om någon är transa är du då a) postitiv eller b) negativ c) varken positiv eller negativ till den personen?

Antagligen inte. De har säkert gjort det enligt konstens alla regler och på ett bra och ickevärderande sätt - men alltså. 25% hyser negativa föreställningar om romer. När man bläddrar lite i artiklen så står det att var femte (20%) elev uttryckte en negativ inställning till såväl invandrare, muslimer, judar som homosexuella ... Logiken vill ju då få det till att 30% uttryckte positiva inställningarna - med viss felmarginal säkert.

Men det är ju inge vidare. 50%-ish uttrycker då kanske ingen särskild inställning ... Betyder det att 50% tycker att det den där märkningen är oviktig? Att den inte spelar någon roll. Det vore ju fint. Tänk om alla tänkte så.