mesta möjliga lycka?

Det är väldigt få personer som vill illa- man är bara inte överens om vad bästa sättet är.
Jag blir lite ledsen när jag får över mej hur fruktansvärt det är att staten och kyrkan är polers. Om de inte vore det, skulle det inte betyda att jag behövde välja? Är det inte just det som är problemet i tillexempel Iran? Att man har behövt välja- och då valde man religionen, i den extremaste av religionsformer. En fundamentalistisk syn som är polis och styr med järnhand i moraliska frågor? och juridiska. Bestämmer över vem som får leva och vem som ska dö.
Jag hör vad som sägs om hur hemskt det är att prästernas utbildning på universiteten är betald av oss som betalar skatt till staten.. Men det ser jag som en säkerhetsventil för att vi tillsammans ska ha makt över hur det går till. Jag tycker inte att det ska upphöra- däremot är det väl på tiden att vi inför liknande imamutbildningar?

Jag vet att ni tycker att jag är naiv.

så här en morgon på trean

Igår så köpte jag slutligen Muslima och har suttit med tentan sen dess kan man väl säg. Det är roligt tycker jag att jämföra och hitta likheterna mellan Sveriges unga muslimer och Svenska Kyrkans Unga. Och jag undrar verkligen hur avhandlingen låtit om det var våra tjejer som varit huvudpersonerna istället.

Blev besviken, ja det är nog rätt ord, igår när jag gick hem och tittade förbi den lilla gympahallen här nere vid kohagen.. Nu när min cykel försvunnit tänkte jag att det var dags att ta tag i ett nytt gymkort. Mene.. Nej. Allt eller inget på en gång. Varför har man inte autogiro? Är det så himla troligt att studenter kan lägga några tusen så där bara på en gång?
Visst det är lite synd för mitt inte just nu-kort, så där personligen- men det kan ju inte vara smart i den stora bilden heller? Tänker jag.

tillbakablick så här långt

Så här såg det ut i min blogg för ett år sedan-

På mitt långfinger så sitter det ett plåster med skalman på. Jag har hittat ytterligare två knappnålar i min ryamatta.. Det var länge sedan sist. Det var nog den där gången då jag stod på hälen, gjorde en piruett.. och föll i hop av smärta efter att en uddig stoppnål borrats sig in. 6cm.

Jag ryser vid bara tanken. Och kroppen reagerar fortfarande på samma sätt. Den här gången slängde jag ut hela min tekopp i knät.

Jag missade datorn med drygt en decimeter.

Jag har sådana humörsvängar att det liknar ingenting. Jag vaknade och var gladast i världen. Jag har sorterat mina block.. Vet inte var jag ska lägga dem.. Ätit en bra frukost. Blev ledsen över att Emilie inte kommer. Funderade på om jag har råd att ta en sista minuten någonstans? Har fått tvätt tid och är pågång! Tagit ut soporna. Hittade ett grattis kort från farmor och farfar.. Hittade kylskåpspoesi i en väska.. Och blev så glad. Chattade lite med Sofi, och nu så har jag bultande ont i mitt finger. Jeansen är blöta.

Det var min dag -So far. Jag vill inte åka ut till Älta! Jag måste hämta telefonen men jag vill inte!

Det är underbart höstväder ute! regnade när jag var ute med soporna men nu är det sol. Och allting är så skönt.

Har haft Gossip girl på här medan jag sorterar och Chuck sa någonting som jag vet att jag har tänkt: "Jag har jagat dej så länge.. Nu är det din tur att jaga mej"

Varför tänker man så?

Jag tror att det är någonsorts rättvise-tänk.. Man vill vara stolt och man vill inte ge sig utan att känna att den personen verkligen hade gett allt för en.. Men fy sören vad tråkigt det är!

Här har man ju chansen. Är det bättre att inte ha än att ha?

- So far
Ja, jag får fortfarande ont i hela kroppen av att tänka på dolda nålar..
Nu ska jag snart bege mej ner på debatt mellan en kille från moderaterna (ska försöka ragga upp honom till min uppsats) och min favvo sosse- Moa. Ska bli kul. Kanske kan ge insikter-
Vet inte vad jag ska ha för skor.. och jag funderr en massa på vad jag ska ha på mej på fredag. Hur utklädd bör man vara? och vem vill med?

ketchup-effekten?

Ja- minns någon att jag träffade Skånskan sist jag var i skåne? Det var ju ett tag sedan nu- drygt en månad.
Men det här blev resultatet.
Sikken mediavecka det varit.

med slutna ögon

Det är lungt Marta! Hur som helst tar jag det som en komplimang.
Nu tänker jag sova! Har Mamma och Maria och Charlotta här- vi har precis ätit och tittat lite på Love Actually..Dessutom såg jag Parlamentet där Gudrun Schyman röstade blått! Konstig dag.
Haft en underbar helg i Sigtuna med Svenska Kyrkans Unga. Dessutom känner jag att C-uppsatsen är på. PÅ. Och nu har jag upptäckt att PÅ MINUTEN är tillbaka i min podd! Härlig kväll som avslutning på denna härliga helg..
Sov gott.

Stick och brinn- det tänker jag göra

Idag har Svenska kyrkan först i världen- näst efter en baptistförsamling i Stockholm, tagit beslutet att viga även samkönade äktenskap. DET ÄR SÅ STORT
och jag är så glad att man valt att ansöka om vigselrätten! Nu får vi alla gifta oss i kyrkan! Jag får gifta mej med precis vem jag vill! Antar att det blir en kille.. eller ja en man. Ty det har ju fallit sig så att jag faller för dem.. men man har markerat klart och tydligt att alla människor är lika mycket värda oavsett vad vi faller för- vem vi förälskar sig i, vem vi vill leva med resten av livet!

Dessutom så man ytterligare under kvällen kunnat ta del av Sverigedemokraternas förkastliga människosyn, jag förstår inte alls hur man kan stå och argumentera för att det är "en klycha med människors lika värde".. , och se deras argument smulas sönder av bland andra Skaras biskop Erik Aurelius. Det är en kick att se att människovärdet segra, tron segra, kärleken regera och hur främlingsfientligheten krossas! Det sjunger i bröstet på mej när jag seglar därifrån på små moln.

Härom veckan så diskuterade vi om de mänskliga rättigheterna var politik eller ej- vi får aldrig glömma att de är dem. Det är inte fult- det är vackert. Politik betyder tydligen "Det som rör staten" ... Det som rör staten rör oss medborgare, det rör folket. Kyrkan rör också folket- och folket rör kyrkan.. Och idag är vi varit med och sett till att befästa allas vårat lika värde!

förälskelse i blicken och demokrati på bordet

Oh jag var på Dramaten igår. Det var helt fantastiskt. Slog mej att jag tror inte att jag har sett någon av Shakespears komedier innan, eller var dras gränsen? Åtminstånde har ingen tidigare utbringat så många skratt. Sen så blir jag ju alltid lite småförälskad i min barndoms minnen- Eller hur man ska säg..
Några som tog mej med storm i går var Pontus Gustafsson- Den mannen är ju helt fantastisk, Björn Granath- Är det hela min generation som är förlorad eller är det bara jag?, Mats Bergman -Nog för att det var göteborgska men ack så charmig och som alltid Stina Ekblad - Man blir liksom glad i hela kroppen av henne.

Något mer kul, som jag reagerade på var att säkert 70% av alla som var på Dramaten igår kväll var under 25 år. Brukar det var så? Det är inget jag tänkt på förut.

Nu har jag på morgonkvisten skickat in min rapport. Ska så bege mej till Uppsala för lite Kyrkomöte i dagarna två innan det är dags att vända åter för tentan på fredag. Malin skulle välja ett foto på mej igår, jag undrar så vilket det blev.. Och undrar om jag ska ge mej en kopp kaffe innan jag åker. Det är lite småpirrigt att åka till Uppsala får jag erkänna. Vem vet hur allting går.. Borde väl försöka få tag i Johanna igen också om vigseln.
Något som slog mej igår när jag cyklade hem var Hur gör man nu om de säger nej till vigselrätten? Och nu tänker jag inte alls så mycket på mej utan alla de som bokat bröllopsdatum, präst, kyrka.. Undrar dels från vilket datum det gäller, och dels hur det nu är igen med de nya. De blev väl vigda utan vigselrätt?

Ja, det där måste jag ta reda på helt enkelt. Hoppas det behandlas en massa roliga saker ikväll! Ska försöka hitta några unga män också, kan bli lättare sagt än gjort vill jag bara varna för i förväg.

Våldtäkt Jimmie

Nej, jag hade inte läst innan jag skrev Marta- men nu har jag. Och jag kan nog förstå att man bli irriterad (det här med textila material ligger mej varmt om hjärtat) men att bli arg, nej då krävs det något mer. Jag skulle antagligen åberopa ointelligens om man inte vet att i en mix finns det mer än en part.

Något som däremot gör mej fortsatt arg denna kväll, Så arg och ledsen att jag inte riktigt vet vart jag ska vända mej- är denna våldtäkt på min religion. Hur vågar han använda min tro som ett vapen!? Vad får honom att tro att det är okej att missbruka den? Jimmie Åkesson är i farten igen, verkligen i ropet de senaste dagarna- Javisst! "Vårt största utländska hot"- VAD MENAR HAN? det här utspelet om att muslimer skulle vara det största hotet? Mot vaddå!? Mot mänskligheten? Mot svenskheten? Mot skolavslutningar i kyrkan? Är det mot min kyrka som de är ett hot? Är det mot Gud? HUR DÅ?

Debattartikeln i Aftonbladet är avskyvärd mot muslimer. Den är inte skriven av en människa som gillar människor. Chefredaktören påpekar att han tar smällen att kunna bli fälld för Hets mot folkgrupp, och ja. Utan att vara jurist så- Jag är kränkt. Jag tycker att artikeln definitivt kränker muslimer och kristna. Och svenskar. Och västerlänningar. Och icke-västerlänningar. MÄNNISKOVÄRDET!

Låt oss låssas som om kristendomen var en färg- Lila kan vi ta. Nu stjäl han min lila pensel och målar med den, han skriver saker med den.. Han utnyttjar den och utövar makt med den. Förfärliga saker målar han med en pensel som inte är hans.
Samma sak gör han med svenskheten- Han utnyttjar den. Han gör den ful. Det är vackra färger men när de skriver fula saker blir det förfärliga.
Det finns en hel del tänkare som menar att när vi säger saker så blir de sanna.

Så vi kan välja att ta detta på två sätt. -Den dagen Jimmie Åkesson får bestämma vad det är att vara Svensk eller Kristen, då vill jag inte längre vara med.
Men ju fler gånger jag säger att jag är Svensk. Jag är kristen och öppen för religionsdialog. Jag är inte rädd. Jag är stolt, jag är nyfiken, jag vill lära mej mera.. Jag tror. Desto mer blir det sant.
Jag skulle kunna börja skämmas för att jag är kristen, eller för att jag är svensk- Men fan heller att Jimmie Åkesson ska få bestämma vad det ska stå med min pensel!

Felslut, felkoppling

Det senaste dygnet har jag blivit arg iallafall fyra gånger. Och det är möjligt att jag inte blir arg så ofta. Så det klart att det kan verka skrämmande. Konstigt och lite underligt rent ut av.
Det kan ha med att göra att jag har ont i hela kroppen från midjan och uppåt (sen i morse)- eller så är det bara så att sånna typiska saker som gör mej arg har inträffat.
Det kan vara bokningar som går upp i rök.
Det kan vara nonchalans.
Det kan vara dumhet.
Det kan vara när jag spillt tid på något som sen inte värderas alls.

Således kan man läsa ut en tradig person av mej? Är det så? Jävligt tråkig attityd liksom.
Måste man välja undrar jag nu. Kan det inte vara bra att man har vissa dagar när man verkligen blir riktigt lack, och sen lite mer tålmodig andra dagar? Eller är det just att man är medveten om att det är så som är provocerande? Medvetenhet borde ju ge att man anstränger sig lite mer. och likförbaskat så finns det dagar man inte orkar anstränga sig mer.

Och de flesta vill nog inte anstränga sig alls. "Man ska inte behöva det". Man ska väl bara vara tålmodig och lyckligt glad varje dag -iallafall. - eller?
För den dagen man inte orkar, då är man ju jävligt tradig.
Tänk om den dagen var varje dag? Skulle man då bara var en jävligt tradig människa? Eller skulle folk "lära sig att leva med det".

Inget jag tänker utforska, bara en reflektion.

Förutom det där som gjort mej arg får jag säg att jag haft en skitbra dag. Och en grym helg!
På det bra-grymma-viset. Inte Tengil-grymma.. Vilket osökt för mej in på Landsdagarna som tydligen vill likna sig (SD) vid Bröderna Lejonhjärta.
Detta skulle kunna kvala in på min "Saker som gjort mej arg"-lista.. Förra veckan var Åkesson i radio, hos Nordegren i P1 och som svar på "Har ni någon kulturpolitik, månne?" Så svarade han typ att "Ja, det svenska kulturarvet är väldigt viktigt för oss".
Sen så blir det helg och Sverigedemokraterna har kongress.. Där man bestämmer sig för att likna sig vid Bröderna Lejonhjärta. HUR TÄNKTE NI NU!?
1. Missbruka inte det svenska kulturarvet, snälla.
2. Astrid Lindgren är inte allmän egendom bara för att hon är död. Låt henne vara!
3. Vem fan vill bli jämförd med den sagan? Vad i den är det som gör att man känner att: Ja! Nu visar vi att vi är goda och vänliga. Öppna och toleranta. Att vi vill det här landets bästa- Att vi värnar om ekonomi och kultur, skola och omsorg.. och sen målar upp vaddå? Världen som Tengils armé och Sverige som stackars lilla Törnrosdalen som måste befrias?
Jag älskar Bröderna Lejonhjärta, kan den nästan utantill. Och ingenstans, INGENSTANS, förstår jag bilden.
Ni som förstår , ni behöver inte hålla med- bara vara mer pålästa än jag, kan väl förklara det för mej?

Vilka vägar jag än vandrar i mitt huvud för att förstå så gör jag det inte. Det blir felslut. Och inte brukar jag vara glad för Aftonbladet- Men där fick jag iallafall idag ett tecken på att det inte bara är jag som finner felslut i liknelsen: Man har ägnat en hel helg åt att försöka framställa det som att de har olika intressen. Det har de inte. De har ett intresse, och det är göra skillnad på människor, skapa ett vi-och-dom-tänkande, misstänkliggöra de som är "dom", och på det sättet lägga grund för en politik där "dom" ska börja skickas ut eller avvisas, sade Reinfeldt vid en informell pressträff på Göteborgs universitet

Kanske ä det dags att på allvar visa att de Mänskliga rättigheterna inte är självklara, de är något vi valt. Och något som Sverigedemokraterna i mångt och mycket väljer bort.

livet kan vara grymt även i Ängahagen

Talade precis med den bästa mormorn i hela världen och det är inte klokt vilken jaktlycka det är på Krokssons-jaktmarker i år. Morfar har fällt en bock, Gustav (en av Morfars bästisar) två rådjur och ett vildsvin, därtill har min morbror skjutit tre rådjur.
Härom kvällen hade Morfar suttit och spanat över en älgko och hennes kalv väldigt länge, men kalven envisades med att gömma sig. Tur för den! Mindre lycka hade däremot ett kid som morbror-Björn spanat in under flera timmar- och när han slutligen kände att han borde skjuta eftersom kidet envisades med att ställa sig i skottlinjen.. Så visar mamma-rådjur sig vara helt oförstående till att hennes son har dött.

Det är ju, kan man tycka, rimlig lag att skjuta kid istället för mamma- Hur ska de små stackarna klara sig när vintern kommer utan sin mamma? Alla springer ju inte in i sitt livs kärlek och en galen kanin som Bambi. Och det gör ju ont ont ont när Bambis mamma dör.

Häromkvällen är exemplet det motsatta.. Och inte det minsta lilla mindre sorgligt för det! En mamma som försöker få med sig sin döda son hem- som i lejonkungen när pappan är död, fast tvärt om. Jag hörde för lite sen om att djur har lika mycket världsbild som en två-åring.
Jag tänker att det där måste ju variera väldigt mycket.. Men det är samtidigt en ganska talande bild. Och har man någon gång känt en två-åring så tror jag att man förstår att det gör ont. Det måste vara svårt att vara jägare. Det är ju så dubbelt.

mycket hopp i generna - jag lovar

Igår gjorde jag ett test på facebook där jag blev helt overklig. Jag är med andra ord inte alls så som folk är mest.
Och det där är lite spännande- för tidigare på dagen över några smörgåsrån och pulverkaffe så diskuterade vi just detta. Vad det är som har hänt när allt det där som vi (LÄS: jag och min granne) tycker är lite - låt oss kalla det otrendigt? Helt plötsligt är värsta grejen. När Det Är Trendigt.
När blev det okej för vår generation att ha en förälskelse på någon som sjunger i ett dansband? Eller ha en stadig dejt med Wallander varje vecka?
Och för att inte tala om de där småförbjudna känslorna- drömmen om vovve, villa, volvo, 2,4 barn.. Och att ha middagen färdig när ens man kommer hem på lunchen.

Jag säger inte att det där är fel- i alla fall inte de där sista. Men något är det ju som gör att det känns lite konstigt.. Kanske är det något man ska skylla sin etnologiska bakgrund på? Eller ja, alla vetenskaper som behandlar genus (LÄS: alla) idag.
Jag vill ju gärna tro att folk pratar om könsmaktordning och demokrati hemma även där man inte skriver en c-uppsats om ett.. Kanske inte på samma sätt, men på något sätt. Så därför var det gött när pappa fick samma resultat som jag.

Du är bortom allt hopp, antagligen en bögfemenistisk vänsterradikal som lever för att håna och diktera verkliga människors liv. Ditt liv är abstrakt och du har antagligen blivit helt verklighetsfrånvänd under dina många år på dammiga universitet. Du tillhör en elit som bekräftar sig själv genom att lägga andras liv tillrätta och förstöra det offentliga samtalet med nonsens och kommissariefasoner. USH!

Egentligen kan jag inte komma överens med mejsjälv om jag tycker att det vore bra att vara som folk är mest eller inte- eller om jag bara kanske vill tro att folk som mest är som jag. Och vad är då skillnaden?

(ps. det där är argsint val-propaganda mot kd, så ta det inte så bokstavligt- och jag är inte vänsterradikal.. Jag älskar bara public service. )

Jag kan förstå om du blev häpen nu Karl-Oskar

Sitter nu på mitt eget golv, mitt i den orange ruggmattan och en massa post överallt. Jag har nog kommit åt en del sådär som jag gillar i mina böcker- det har jag. Men ju mer jag tänker på det desto mer blir det som att kliva in i en tunnel, vada genom ganska räligt vatten, hitta något vackert i andra änden.. Gå tillbaka med det och upptäcka när man kommer fram att det mesta runnit en ur händerna på vägen.
Bara att börja om.
Har jag tur är det lite som att vaska guld. Det gjorde jag en gång när jag var liten och var på semester med pappa, Helena och Tutts någonstans i Halland. Det var ju aningens konstgjort- så man behövde ju inte sluta som stackars Arvid några år senare (eller tidigare- beroende på hur man ser det).. Och jag tror nog inte att guldet blir till sand heller denna gång.
Fast bearbeta- rysta.. bearbeta- rysta, sila undan smutsen -rysta.

I morse föll det snö. Igår så sa jag att jag trodde det skulle komma snö "nu vilken dag som helst"- Så ja, självklart är jag nöjd. Jag jobbar ju sakta men säkert upp Lorelai- med eller utan barn. Kvinnan är ju fantastisk.

Ja, mycket kunde man väl vänta sig från dej. Men detta var någonting jag aldrig kunnat gissa- för samma planer, samma tankar finns hos mej.

limbo

Nu har jag lagt mej på golvet i biblioteket- det är för att citera en av de kvinnliga bibliotekarierna "inte jätte populärt", men mina ben domnar bort. Jag ska nog ta och gå hem till soffan istället. Jag tror kanske inte att mitt problem med rapporten blir att hitta saker att skriva, det blir nog bara att skriva bra.
Det är antagligen det jag mår så illa över. Illa.
Det är nog det som gnager. Illa. Usch ja. Jag hatar verkligen den här känslan- det är illamående på hög nivå, även om det på det hela taget är ganska roligt. Precis sammanfattat det viktigaste av lite Elisabeth Wilsons dräktteorier för 2000-talet. Tänk att ingen forskar på håret- det är ju så konstigt.

var är fotbollspapporna?

Det är verkligen en fantastiskt intensiv höstdag idag. Sol och sprakande färger på dagen, regn, rusk och stearinljus på kvällen- Lyssnade till Filosofiska rummet på väg in mot min fikadejt, Me like Me like. När jag passerade Bellevue var fotbollsplanen helt tom. Det är långt till VM och fotbollssäsongen verkar död. Första gången jag passerade där utan en massa ungar och peppande fotbollspappor.
Sen så fikade jag och Hildan på Vurma, det blidde lite fel men till slut blidde det väldigt rätt med min beställning.. och efter en lång snackig lunch så vandrade vi hem längs vattnet till Universitetet. Det var inte så mycket remenissing- utan mer Vad har hänt sen senast. Vilket visade sig vara en hel del.
Och i kväll har jag och Klaus svärtat ner fingrarna och lagat våra punkterade cykeldäck. Wohej! Jag tror att ventilen hade rostat sönder, så egentligen var det kanske inte punktering.. Men vi bytte innerdäck helt. Eller han bytte. Jag höll och pillade med nyporna. Ganska stark i nyporna om jag får säga det själv.
Tack Johan, jag ska testa receptet- Sitter på 10 kg lök. Det är som med osten- Det tar aldrig slut.

en liten glimt

VM- ligger långt borta. Och Kristoffer är långt borta, Evelina är i Afrika (skiiiiit långt borta), Emilie är långt långt borta.. Jag skulle kunna fortsätta- Länge. Men Sofi är desto närmre!
Jag tror kanske att det kan vara alla mina Greek-avsnitt som gjort mej lite extra psyched på mitt korridorsliv. Jag minns när vi gick i nian och låg uppe på Carros rum och diskuterade om inte det bästa vore om man kunde hyra ett stort hus ihop och så kunde alla bo där. Inte för alltid, men något år så där.
Jag antar att det är fulles normales att man har några som man önskar att man kunde hänga med i soffan vid landskamper.. Och jag vet inte varför jag typ fått som "hemlängtan"- För egentligen är det inte det jag vill åt. Gick en liten promenad idag. Och jag oroar mej verkligen för något, jag har en gnagande känsla någonstans.. Men jag kan inte komma på vad det är!
I går hade jag en perfa kväll här några hus bredvid, och i morgon ska vi nog laga min cykel. Och så ska jag dricka kaffe med en av de där som låg på Carros säng och tittade upp på alla de självlysande stjärnorna.
Jag har börjat skriva på min rapport också. Det är roligt. Men det är bra att jag har någon som påminner mej om det hela tiden.
Tömde väskan på golvet igår, så nu ligger det papper och kläder och pennor, pass, halsband och örhängen i hela mattan. Och är det någon som kan recept på löksoppa så tages det tacksamt emot.

Låt inte barnen betala krisen

Jag har ju försökt ha lite uppsikt i Skånskan den senaste veckan, främst för att se hur jag ter mej på bild när jag inte riktigt är medveten om att någon fotograferar mej-
Men idag så hittade jag min gamla klassföreståndare Margareta i en slagkraftig t-shirt och en förskräcklig artikel! Bara minuterna efter att jag stämt fika med min gamla Hilda från högstadiet så möter jag Margaretas skarpa blick och siffror som säger att det går utförs med min stackars grundskola.
Att man ska behöva bli förbannad.
Nej, men Hannah inte behöver väl du- nej och hade jag inte, trots min dåliga arbetsmoral för tillfället, en anställning som kallade mej för konsultanställd lärarvikarie kanske jag inte heller hade känt det trängande behovet att bli förbannad. Men nu har jag ju det. Jag har också en liten syster kvar på den där skolan där lärarna går på knäna. Och verksamheten blöder.
Det är ju för tradigt, på ren skånska, att man sätter ett vikariestopp. Hur tänker man då?
Hur tänker man då?
På den gamla goda tiden var hålorna en väldigt sällsynt företeelse för min klass. Lagom sällsynt för att var lite lyxigt. Men det är inte lyx när det händer varje vecka. Då är det skit.

Så ja, jag blir förbannad. Det blir jag faktiskt.
Men Margaretas tröja är himla snygg- Lite barnkonsekvensanalys på den och jag säger att saken är biff.