Talade precis med den bästa mormorn i hela världen och det är inte klokt vilken jaktlycka det är på Krokssons-jaktmarker i år. Morfar har fällt en bock, Gustav (en av Morfars bästisar) två rådjur och ett vildsvin, därtill har min morbror skjutit tre rådjur.
Härom kvällen hade Morfar suttit och spanat över en älgko och hennes kalv väldigt länge, men kalven envisades med att gömma sig. Tur för den! Mindre lycka hade däremot ett kid som morbror-Björn spanat in under flera timmar- och när han slutligen kände att han borde skjuta eftersom kidet envisades med att ställa sig i skottlinjen.. Så visar mamma-rådjur sig vara helt oförstående till att hennes son har dött.
Det är ju, kan man tycka, rimlig lag att skjuta kid istället för mamma- Hur ska de små stackarna klara sig när vintern kommer utan sin mamma? Alla springer ju inte in i sitt livs kärlek och en galen kanin som Bambi. Och det gör ju ont ont ont när Bambis mamma dör.
Häromkvällen är exemplet det motsatta.. Och inte det minsta lilla mindre sorgligt för det! En mamma som försöker få med sig sin döda son hem- som i lejonkungen när pappan är död, fast tvärt om. Jag hörde för lite sen om att djur har lika mycket världsbild som en två-åring.
Jag tänker att det där måste ju variera väldigt mycket.. Men det är samtidigt en ganska talande bild. Och har man någon gång känt en två-åring så tror jag att man förstår att det gör ont. Det måste vara svårt att vara jägare. Det är ju så dubbelt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar