Igår gjorde jag ett test på facebook där jag blev helt overklig. Jag är med andra ord inte alls så som folk är mest.
Och det där är lite spännande- för tidigare på dagen över några smörgåsrån och pulverkaffe så diskuterade vi just detta. Vad det är som har hänt när allt det där som vi (LÄS: jag och min granne) tycker är lite - låt oss kalla det otrendigt? Helt plötsligt är värsta grejen. När Det Är Trendigt.
När blev det okej för vår generation att ha en förälskelse på någon som sjunger i ett dansband? Eller ha en stadig dejt med Wallander varje vecka?
Och för att inte tala om de där småförbjudna känslorna- drömmen om vovve, villa, volvo, 2,4 barn.. Och att ha middagen färdig när ens man kommer hem på lunchen.
Jag säger inte att det där är fel- i alla fall inte de där sista. Men något är det ju som gör att det känns lite konstigt.. Kanske är det något man ska skylla sin etnologiska bakgrund på? Eller ja, alla vetenskaper som behandlar genus (LÄS: alla) idag.
Jag vill ju gärna tro att folk pratar om könsmaktordning och demokrati hemma även där man inte skriver en c-uppsats om ett.. Kanske inte på samma sätt, men på något sätt. Så därför var det gött när pappa fick samma resultat som jag.
Du är bortom allt hopp, antagligen en bögfemenistisk vänsterradikal som lever för att håna och diktera verkliga människors liv. Ditt liv är abstrakt och du har antagligen blivit helt verklighetsfrånvänd under dina många år på dammiga universitet. Du tillhör en elit som bekräftar sig själv genom att lägga andras liv tillrätta och förstöra det offentliga samtalet med nonsens och kommissariefasoner. USH!
Egentligen kan jag inte komma överens med mejsjälv om jag tycker att det vore bra att vara som folk är mest eller inte- eller om jag bara kanske vill tro att folk som mest är som jag. Och vad är då skillnaden?
(ps. det där är argsint val-propaganda mot kd, så ta det inte så bokstavligt- och jag är inte vänsterradikal.. Jag älskar bara public service. )
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar